Jag springer allt jag har, mina ben värker!

Det känns som om jag blir knivhuggen i benen hela tiden medan jag springer.

Jag är så trött, jag måste vila men det kan jag inte.

Jag kommer bli mördad då.

Mitt liv som var så underbart för bara några minuter sen.

Mina två älskade barn och min kärleksfulla make, som är borta för alltid.

Jag ser en grotta längre fram, jag tar min sista lilla ork jag har kvar i benen och springer allt jag har in i grottan.

Det är svart, fuktigt och kallt men det duger.

Jag ser demonerna flyga förbi som tittar överallt, blickarna är så livlösa och iskalla.

Jag tittar bakom mig, det rinner blod nerför mina stora vita kraftiga vingar.

Dom var skadade, det skulle ta några timmar tills jag kunde flyga igen.

Jag masserar mina ben försiktigt, jag hade kramp i dom.

Men helt plötsligt så slutar jag massera och håller andan istället, dom stod utanför och stirrade in i grottan.

Jag kände hur deras kalla livlösa blickar stirra in för att se om nån andades där inne.

Jag sitter som fastfrusen i marken.

Är mitt liv förstört nu, är detta slutet på mitt liv?

Demonerna vänder sig om och går iväg.

Jag pustade tyst ut.

Demonerna vände sig direkt då jag andades ut, dom flög in i grottan och grep tag i mina armar och släpade ut mig.

Deras kalla händer gjorde så att jag kände mig som fastfrusen då dom höll fast mig.

Dom flög länge, förbi skogar och hus.

Blommorna och allt levande vissnade då dom åkte förbi.

Tillslut var dom framme, det var mörkt som en vinternatt fast det var mitt i sommaren nu, det stora palatset var slitet och det flög fladdermöss runt det.

Ett stort järngaller åkte upp och dom går in i palatset med mig i deras händer.

Jag kände att mina vingar började återställa sig, kanske skulle jag kunna fly, jag måste försöka.

Jag hörde flera skrik runt om mig, jag känner att jag får kalla kårar över hel kroppen.

Demonerna går in i en liten fängelsehåla och kastar in mig och stänger igen gallret med en smäll.

Jag tittar runt om mig, allt är svart, golvet är fuktigt med mossa vid hörnen och på vägarna så sitter det kedjor fastkedjade och det finns en liten glödlampa som lyser svagt.

Mitt liv är över nu, jag kommer att dö här.

Jag lutar mig mot väggen och kryper ihop för att hålla värmen, jag somnar efter en stund.

Då jag vaknar så ligger jag på ett träbord.

Nu har jag chanserna att fly, jag flaxar med mina vingar men jag kommer ingenstans.

Jag satt fastkedjad i träbordet, jag försökte flaxa allt jag hade men det gjorde bara ont i handlederna som jag satt fastkedjad i.

Jag lugnar mig och tittar runt mig.

Det fanns demoner överallt, vid ett ställe fanns det en stor tron som var gjord av svart glänsande silver som det satt en stor muskulös svart ängel. Han hade svarta läderbyxor, bar överkropp, mörkbruna ögon, svarta långt hår som var till knäna och vingarna var så stora och dom var lika svart som den mörkaste natten.

Jag visste att ju längre hår änglarna hade desto större respekt hade dom och var värdefullare än andra änglar.

Han ställer sig upp och flyger fram till mig lika snabbt som en eldstorm.

Helt plötsligt var hans ansikte bara några centimeter ifrån mitt, jag höll andan.

Han luktar och ställer sig rak i ryggen direkt efter.

Han tittar på mig och sen på demonerna och skakar på huvudet.

Alla demoner flyger fram till mig och låste upp kedjorna och drar i mig.

Jag ser vad dom försökte göra, dom tänkte frysa mitt hjärta så att jag skulle bli en av dom, lika kall, livlös och odödlig.

Det fick inte ske, jag flaxar med mina vingar och flög upp till taket med demonerna under mig.

Jag tittar på den stora svarta ängeln, han sitter på sin kungliga stol och njuter av den lilla showen.

Jag ser ett öppet fönster, jag flög så fort jag kunde och ut genom det.

Jag var fri, jag klarade mig.

Jag hann flyga några kilometer tills jag såg att den stora svarta ängeln var nedanför mig.

Jag fick panik, vad skulle jag göra, hur skulle jag kunna fly från han, han hade dubbelt så stora vingar som jag.

Jag svängde fort höger mot en död skog.

Jag´ser han hela tiden nedanför mig.

Jag får mer och mer panik för varje sekund.

Då jag tittade ner och då var han plötsligt inte där.

Jag blev rädd och tittade runt om mig, det är var ingen där.

Plötsligt känner jag ett hårt slag i ryggen, jag föll ner på marken och kunde inte flyga.

Nu var det kört, det visste jag, jag var hans nu.

Vargen hade fångat den lilla kaninen i sina stora käftar.

Jag landade hårt på marken och försökte krypa iväg men den svarta ängeln ställde sig på min högra vinge.

Jag skrek av smärta...

Han satte sig på knä bredvid mig och höll fast mig.

Han lutade sig sakta mot mitt ansikte och tillslut så nuddade hans läppar mina läppar trots att jag kämpade emot.

Jag blev yr och blundade, jag kände mig kall, mäktig, jag kände en smärta i mina vingar och en stöt i mitt hjärta.

Mina vingar hade blivit svarta, jag var lika kall som is, jag hade mörkbruna ögon nu och jag var odödlig.

Jag hade blivit en av dom svarta änglarna, jag minns ingenting av vad som hade hänt i mitt förra liv, inte ens att min familj hade blivit dödade av demonerna som nu var mina tjänare.

Jag öppnade mina svarta ögon och kände att jag vill döda...

Författare: Emilié Sehlstedt

Idag fyller min lillebror 10år, tänk att det var 10år sen jag blev storasyster första gången, wow det var ett tag sen ;)

Ville bara säga GRATTIS Manne och hoppas att du får en kanon dag!!! <3

Manne och Malwina gjorde en tårta och jag gjorde den här tårtan åt honom, hyffsat bra tycker jag den blev :)